Solen värmde och livet kunde inte vara mycket bättre än vad det var just där...på en båt med goda vänners sällskap och glada barn. Joline lärde oss ett nytt trick, vi skrattade så vi nästan ramlade över relingen, men jag har lovat dyrt och heligt att aldrig avslöja bildbevisen. Vissa saker bör förbli osedda...Vi var lite smått lyriska över det fina vädret och äntligen skulle vi få nytta av de grillar vi envist släpat med ända från svenskland. Så innan vi lämnade Bolsward, provianterade vi. Kött, såser, tilltugg, you name it! Och kortet var ogiltigt!! Kortläsaren på affären spottade ut våra kort, det stod något obegripligt i rutan och kassörskan kunde inte engelska...Lätt jobbigt att med teckenspråk försöka få henne att förstå att vi inte förstod, för någon som inte heller förstod och till slut var det absolut ingen som förstod...nåt! Så fram med kontanter och sen var det bara att hålla tummen för att uttagsautomaten skulle tycka bättre om våra kort. Vilket den gjorde, puh! Så med fickorna fulla av stålar, kastade vi loss och lämnade Bolsward.
 |
Bolsward |
 |
Lämnar Bolsward |
 |
Bolsward |
 |
Bolsward |
Det är något alldeles speciellt med det holländska landskapet. Platt som en pannkaka, inte mycket träd och så grönt att det gör ont i ögonen. Vi tittade på gps:en för att ha koll på havsnivån och många gånger låg vi under den med flera meter. Åkrar och grönområden som låg efter kanalerna kunde ena stunden ligga över oss, andra under. Många lantbruk, ofta med lösdrift av nötkreatur fanns det gott om, får i mängder...och Frieserhästar...överallt.
 |
Frieser |
Vi tog, om möjligt, det ännu lugnare på kanalen på väg till Makkum. Solen stekte från en klarblå himmel, barnen fick turas om att ratta storbåten och vi solade på däck. Det var några broar att passera men vi hade fått in snitsen nu, så var den stängd var det inga problem att surra fast och vänta in. Vid de allra flesta broar fanns det stockar eller räcken att surra vid, annars fick vi slå ned jordankare i backen.
 |
Kapten Wiggo |
 |
Landsättning |
Det var som sagt var ingen brådska och det hände att fiskespöna åkte fram när vi blev ståendes för att broskötaren hade lunch eller rast, men något napp blev det sällan. Barnen trivdes lika bra som fisken kvar i vattnet, och att vara förälder, just där och då, var mycket enkelt.
 |
Linn fiskar |
Vi gled in i Makkum på eftermiddagen. Vi hade förundrats över hur vackert det var överallt men Makkum slog oss alla med häpnad...outstanding! Kanske var det för att solen sken, eller för att vi skulle grilla, men stället var helt otroligt. Vi visste inte hur vi skulle vrida och vända på huvudet för att inte missa något. Det var mycket båtar i kanalen men vi lyckades hitta ett guldläge att parkera båten på. Vi fick trixa lite, vända på hela ekipaget så dörren ut skulle komma rätt, sen åkte grillarna fram och det blandades mojito. Barnen hade en hel marshmallowspåse till sitt förfogande och ordnade grillpinnar till dessa. Stigen längs med kanalen var full med snäckor, så det plockades en del.
 |
Makkum |
 |
Makkum |
 |
Makkum |
 |
Trixning med stor båt |
Vi dukade upp på gräsmattan bredvid båten. Vi åt och drack, mycket skratt och mycket tok. När vi var mätta beslöt vi att vi skulle röra på oss lite efter maten, vi var ju tvungna att se om det var lika vackert överallt i Makkum. Linn ville även se havet och om det gick att bada någonstans. Det blev en lång promenad och havet, ja, vi såg mynningen ut, men vi var fortfarande för långt in i landet. Vi vände tillbaka och inne i byn hittade vi en krog. Glass till barnen, Irisch coffe till de större barnen...Vi tränade även på Jolines trick till fulländning, det är tur att ingen kände oss eller någonsin kom att se oss igen, då hade de nog sprungit skrikandes åt andra hållet!! Sent om sider kom vi tillbaka till båten och gladast i hatten denna afton hade utan tvivel varit Jakob. Dagen efter var molnen tillbaka och nästa anhalt för oss...Sneek.
 |
Utmynningen till havet i Makkum |
 |
Depåstop i Makkum |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar