Orsak och verkan

Jag har sagt det förut och jag säger det igen, det är härligt med djur...och ibland inte! Som bekant har Agnes farit runt som ett torrt skinn hela vintern i sin jakt på råttor och möss. En har hon lyckats knipa, duktig hund! Opportunist som de flesta hunddjur är, så tror hon att de därefter ska hoppa rätt in i käften på henne, vilket givetvis inte sker. Råttan har ju också en ganska utvecklad hjärna...förresten, vad menar jag med också? Jag kan inte påstå att hon ser så där ruggit intelligent ut när hon står och stirrar rätt ned i golvet, eller står med huvudet intryckt i något hörn. Periodvis tror hon även att hon ska kunna ta sig igenom golvspringorna! Hon har gett sig på golvbrädor, golvsocklar och nu det senaste...slangen till diskmaskinen. Jag trodde att hon lyckats få av slangen vid kopplingen men vid närmare koll visade det sig att hon frenetiskt har tuggat på den!!

Så nu har jag ett berg av disk på bänken, besticken är slut, tallrikarna börjar sina och kaffekoppen har varit med ett tag. Kontentan? Ja, papptallrikar och plastbestick typ, tills slangen är utbytt och diskmaskinen kan gå som vanligt. Diska för hand? -Ursäkta, men nu hör jag dig väldigt dåligt!

Igår blev det ny frisyr för hela slanten, både på mig och Linn. Kort blev det, men jag är nöjd och ett tecken på att det är en ny fas i mitt liv, nytt liv = ny frisyr! Sist jag klippte av mig håret var när jag väntade Adam för snart 15 år sedan. Det var ju också en enorm händelse och vad har man då inte håret till? Jo, för visa att nu jävlar händer det saker! Håret har liksom varit det beständiga i mitt liv, långt och oftast rött. Men nu är det nya tag, nya möjligheter och till det krävs en ny och riktig frisyr!