All in!!

I fredags drog vi till Ikea...slut på värmeljus och servetter. Ny hjälm åt Linn och nytt regntäcke till Nido fick det också bli. Hans gamla har sett bättre dagar, för tydligen är det så, att man ska använda täcket som mellanmål samt i brist på sysselsättning, dra i alla lösa remmar och plocka med spännen, så det till slut är revor både här och där. Nåja, nu är det nya sprayat med antibit, hoppet är ju det sista som lämnar människan, så kanske, kanske det får vara helt ett tag iallafall...
Och årets första lamm har kommit, en liten bagge. Ett riktigt aprilskämt, då han såg världens ljus i söndagsmorse. Modern till detta lilla skämt, trodde nog ett tag själv, att någon skämtade med henne. Aldrig fått bääbis förrut och nu låg det helt plötsligt en där! Med lite lirkande fick lammet till slut komma fram och dia, så nu flyter allt på. Gullig? Jo, lite faktiskt...Så snart är hela fårfållan fylld med små ulltottar, äntligen!

Och efter veckor av velande från min sida, så blev det då bestämt, att i söndags ha lastträning med min stora huligan. Jag själv var inte så aktiv, någon måste ju fota den extraordinära händelsen. Jag har i ett inlägg tidigare berättat om Nido och transporter, så det var med blandade känslor jag åkte till Hede på morgonen. Men om jag hade vetat, det jag vet nu, så borde jag vetat bättre. För Jenny kom, hon såg, och hon segrade! Jag är mäkta imponerad och själva lastningsprocessen har för mig blivit mindre ångestladdad, bara genom att vara åskådare. Allt gick mycket lugnt och sansat till. Så nu smider vi medan järnet är varmt och tränar på. Jag vågar nog till och med hoppas på att få en självlastande häst! Hur fränt skulle inte det vara, efter alla gånger man har slitit sitt hår och varit beredd att ringa slaktbilen? Så medan Jenny jobbar vidare med min häst, jobbar jag vidare med mig, för hur det än är, jag är en den större delen av problemet.

Helgen för övrig ha varit blåsig, hagel stora som ärtor har fallit över Andersbo men skogsmaskinen har arbetat på ändå. Och det känns som det åter igen dröjer en hel evighet innan portarna till sommarrummet kan slås upp. Men den som väntar på något gott...Sista april kanske? Vara så där lite lagom vuxen, dricka whisky och stanna uppe till klockan tre på natten...It´s already been done, but practise makes perfect!